Forskning och experiment
Vi testar varje idé mot en tydlig jämförelse och publicerar resultatet – oavsett om det blev bättre eller inte. Här finns det vi har prövat, också det som inte höll och det vi har fått rätta.
Uppdaterat
Vi arbetar med tre frågor: hur vi kan ge tidigare varningar, förbättra radartäckningen och hantera snö mer tillförlitligt.
Tester på historisk väderdata visar att kortare paus mellan varningar kan fånga fler regnstarter i tid. Nackdelen är fler notiser. Resultatet behöver vägas mot användarupplevelsen innan en ändring införs.
Vi har kartlagt hur nordiska radarer kan komplettera det svenska underlaget, med Göteborg som pilot. Sindal i Danmark är en lovande komplettering, men bättre geografisk täckning är inte samma sak som bevisat bättre prognoser. Den nyttan återstår att utvärdera.
En första kartläggning är klar. Nästa steg är att pröva hur appen bättre kan skilja verkligt uppehåll från nederbörd som radarn har svårt att upptäcka.
Vi har inte underlag för en generell träffsäkerhet för hela Sverige eller en garanti om att slippa nederbörd. Vi vill redovisa både missade händelser, falsklarm och när underlaget inte räcker till.
Resultatposterna nedan är dokumentgranskade mot rapporterna. Det är inte en ny experimentkörning eller ett beslut att ändra appens prognoser.
2 poster publicerade, varav 2 prövade: 1 stöd, 1 motsagd. 0 har lett till en ändring i appen.
Dessutom 2 forskningsområden med klar kartläggning. Deras prognosnytta återstår att pröva.
Hela registret omfattar 32 poster. Övriga hypoteser, utkast, studier och analyser visas som katalogöversikter utan ogranskade effektsiffror.
En vanlig väderprognos beskriver ett större område under flera timmar. En hyperlokal prognos försöker svara på en smalare fråga: kommer det att regna här, och i så fall när – inom den närmaste tiden.
DrippDropp följer regn som redan syns på SMHI:s väderradar och skickar en notis när det väntas nå din plats. Regn som ännu inte finns kan den inte följa.
Metodreglerna kräver en hypotes med ett skrivet villkor för när den ska anses fel och en plan som låses före mätningen. För beräkningar märkta Mätt krävs identiska tal i minst två oberoende processer. Avsteg och äldre brister redovisas i posterna och rättelseloggen; reglerna är inte ett påstående att alla försök alltid har följt dem.
Stapel i tre steg: ett steg = planerat, två = pågående, tre = avslutat.
Tom ring = inte infört, halv = under utvärdering, fylld = infört. Ett resultat med stöd är inte automatiskt infört – det beslutet tas för sig.
Mätt: beräkningen uppfyller protokollets krav på kod, data och identiska tal i minst två oberoende processer. Observerat: ett dokumenterat förlopp vars sammanräkning kan kontrolleras, men vars insamlingsögonblick inte kan upprepas. Indragna eller suspenderade tal används inte som effektbelägg i resultatposterna.
Historisk utvärdering (streckad ram) är körd på sparad radardata. Det säger hur en regel hade fungerat – inte hur appen fungerar hos dig. Uppmätt i tjänsten (hel ram) jämför appens verkliga prognoser med utfallet. Resultat från larmspåret (notiserna) och prediktionsspåret (punktprognoserna) mäter olika saker och slås aldrig ihop.
Här finns registrerade hypoteser, forskningsområden, hypotesutkast och kompletterande studier och analyser. Granskade resultat hålls isär från katalogöversikter där resultatgranskningen återstår. Ett rapporterat försök är inte automatiskt en bevisad förbättring eller en ändring i appen.
Visar 32 av 32 poster
Frågan: Kommer fler varningar i tid om appen väntar 30 minuter i stället för 60 innan den varnar igen?
Efter en varning väntar appen i dag 60 minuter innan den kan varna igen på samma plats. På sparad väderdata från fyra perioder gav 30 minuters paus fler regnstarter med ett varningsbeslut 5–30 minuter innan – men också drygt hälften fler notiser. Ändringen är inte införd.
Frågan: Blir varningarna bättre om appen sänker tröskeln bara där det nyligen har regnat?
Vi testade om appen borde bli känsligare för svagt regn bara på platser där det regnat de senaste timmarna. Det fungerade inte: den omvända regeln, som sänkte tröskeln just där det inte regnat, fångade fler regnstarter. Idén förkastades och appen är oförändrad.
Frågan: Kan kompletterande radarer ge färre missade regn och mer tillförlitliga torrbesked?
Kartläggningen är klar, med Göteborg som pilot. Sindal i Danmark är en lovande komplettering när Vara saknas. Bättre radar-geometri är dock inte ett bevis på bättre prognoser: effekten på missat regn, falsklarm och tillgänglighet återstår att pröva.
Validera kandidatens nytta i Göteborgspiloten och fatta separata beslut om regnindikationer, torrbesked och eventuella notiser. Därefter kan motsvarande upplägg prövas i fler regioner.
Frågan: Hur kan appen skilja uppehåll från snö som radarn har svårt att upptäcka?
En första kartläggning av snö, radarbegränsningar och möjliga kompletterande data är klar. Bekräftande tester återstår. Målet är att minska felaktiga torrbesked utan att dölja hur ofta underlaget är osäkert.
Bekräftande experiment på separat vinterdata, följt av granskning och produktbeslut. Inga effektsiffror eller garantier om vinterprognoser lämnas innan dess.
Grannskapsmaximum har prövats och körts om efter mätfel. Whitepapret rapporterar att den prövade lösningen förkastats med det rättade måttet. Historiska tal är suspenderade och ersättningsmåttet valdes efter att data setts.
Jämför rumslig utvidgning med sänkt intensitetströskel vid samma varningsvolym. Försök finns, men äldre rumsliga resultat omfattas av whitepaprets suspendering. Hypotesfilens gamla status får inte ensam avgöra dagens slutsats.
Replikationen jämför sökområde och intensitetströskel i en ny period. Ett brott mot det egna urvalskriteriet är dokumenterat. Resultatens användbarhet måste också bedömas mot rättelserna i mätkedjan.
En jämförelse mellan två halvor av området kring en regnmätare har prövats i tre väderperioder. Whitepapret beskriver ingen säker skillnad från noll i helhetsmåttet. Det bevisar inte att den fysiska mekanismen saknas.
Pausens mekanism har prövats och senare räknats om med rättat mått. Den kan blockera varningar om senare regn, men skyddar också mot många notiser. Detta är inte samma fråga som vilket pausintervall användaren bör ha.
Trösklar och antal bekräftelser har prövats. Whitepapret beskriver ett obestämt utfall och drar tillbaka en tidigare tolkning av förbättrad leverans. Fler fångade regn är inte automatiskt tidigare varningar.
En undersökning av reproducerbarheten spårade problemet till återanvända minnesadresser i en cache. Whitepapret beskriver orsaken som demonstrerad. Ett separat försök med högre samtidighet kördes aldrig med framgång.
Hypotesen och försöksnumret är registrerade, men det planerade försöket EXP-0013 är enligt whitepapret aldrig kört. Det ska skiljas från den separata diagnosen INIT-01.
Ett fynd i avståndsbandet 100–140 km prövades i ett tredje, oberoende fönster. Whitepapret anger att fyndet inte höll i replikationen. Resultatet gäller den specificerade jämförelsen, inte all radartäckning.
Spärren togs bort före den senare protokollprövningen. Whitepapret rapporterar partiellt stöd från fyra giltiga fönster, medan ett femte är suspenderat. En tidigare förklaring om de tillkomna varningarnas träffsäkerhet är tillbakadragen.
Föreslagen jämförelse av snö- och regndetektion i södra Sverige. Arbetsnamnet är inte ett reserverat hypotesnummer.
Föreslaget nationellt test av absolut snödetektion, inklusive Norrland. Arbetsnamn, ännu inte reserverat nummer.
Förslag att pröva ett lägre radarekogolv i vinterförhållanden och väga fler upptäckta snöfall mot falsklarm.
Föreslagen framåtblickande jämförelse av modellens nederbördstyp med observerat regn, snö och blandformer.
Föreslagen prövning av torrbesked under vinterförhållanden mot markobservationer, inte bara mot radarn själv.
Förslag att pröva nyttan och notisbördan när även svaga ekon får utlösa varning i vinterförhållanden.
Föreslaget test av fördröjningen mellan att ett snöeko når platsen på radarn och att snön faktiskt når marken.
Föreslagen senare studie av om nederbörd nära fryspunkten får missvisande intensitetsnivåer.
Förslag att undersöka om uppgifter om nederbördstyp kan komplettera radarn vid underkyld nederbörd.
Föreslagen jämförelse av molntoppshöjd och radarstrålens lägsta höjd för att bedöma risk att missa vintermoln.
En äldre offlinejämförelse av rå, globalt kalibrerad och ledtidskalibrerad regnrisk. Whitepapret skiljer dessa jämförelser och anger att beviskraven inte är samlat återverifierade.
En äldre offlinejämförelse av kalibrering per ledtid med ett extra väderberoende. Det är inte ett nationellt effektbevis och inte en oberoende replikation av studien av intensitetstrend.
En linjär intensitetstrend har undersökts i ett äldre offlineförsök. Whitepapret anger att den prövade varianten inte ändrade larmutfallet i urvalet; resultaten är inte återverifierade enligt hela protokollet.
En radardiagnos på Göteborgspunkter undersöker om regnmissar föregås av en tom radarskiva. Den identifierar ingen fysisk orsak och ersätter inte det aldrig körda EXP-0013.
En analys av radarobservationer mot regnmätare över olika avstånd och årstider. Observationens kvalitet ska skiljas från prognosmetodens skicklighet.
Historisk analys av torr-radie och kvarvarande risk i Göteborg. Begränsningar i radartäckning och behovet av oberoende markobservationer måste följa varje tolkning.
En jämförelse av modellserier och alternativa sammanvägningar mot observationer i Göteborg. Diagnostik och rekonstruerade varianter är inte ett bevis på förbättrad drift i hela Sverige.
Förslag om återkommande mätserier med separata delserier, låsta mått och spårbar kod. Förslaget och dess huvudhypotes är ännu inte antagna eller numrerade.
Inga poster matchar filtren
Vi har fått rätta både kod, mätmetoder och våra egna slutsatser. Här redovisar vi vad som blev fel, vad som ändrades och vad vi lärde oss. Där underlaget fortfarande är osäkert eller en omräkning återstår står det uttryckligen.
Whitepaprets fjorton historiska fall tas med var för sig. Fall 9 och 10 visade sig ha samma grundorsak; de är inte två oberoende kodfel.
RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 1; § 7.2.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 2; § 7.2.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 3.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 4; § 3.2–3.3.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 5.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 6, 9 och 10.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 7; § 1.2.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 8; § 1.3.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 9; § 8.6.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 10; § 8.6; § 5.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 11; § 4.5.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 12; § 3.2.RAINBAND_WHITEPAPER.md; Webb: RESEARCH_REVIEW_2026-10-25.md. § 7, fall 13; § 8.9; HYP-0012.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7, fall 14; § 8.8.En kodfix räcker inte om mätdefinitionen eller berättelsen om resultatet fortfarande är fel.
research/experiments/EXP-0017/PREREGISTRERING.md; Backend: RAINBAND_WHITEPAPER.md. EXP-0017, F08/F09; whitepaper § 8.3 och § 9.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 5 och § 8.8.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 8.3.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 1.4.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 7.1–7.2.RESEARCH_REVIEW_2026-10-25.md; Backend: RAINBAND_WHITEPAPER.md. HYP-0006; whitepaper § 8.2.RESEARCH_REVIEW_2026-10-25.md. HYP-0012.RAINBAND_WHITEPAPER.md. § 8.4, rättelsen 22 oktober.Att en fil är färsk, en server svarar och ett regneko saknas är tre olika saker. Ingen av dem ensam bevisar uppehåll.
docs/RADAR_INCIDENT_2026-10-14_BACKEND.md. 14 oktober, Två fynd hos SMHI och Åtgärden.docs/RADAR_INCIDENT_2026-10-14_BACKEND.md; App: docs/NO_MOTION_INCIDENT_2026-10-14.md. Backendbrister 2–4; lokal prognosförmåga.docs/RADAR_INCIDENT_2026-10-16_VARA.md. Incidenten 13–16 oktober; kontrakt och forskningsspår.docs/TILL_CODEX_2026-10-21_RESERVVAGAR.md; App: docs/VERIFICATION.md. 21 oktober: osäker reservhämtning borttagen.docs/TILL_CODEX_2026-10-22_RESERVBILD.md. 22 oktober: reservbild.docs/NO_MOTION_INCIDENT_2026-10-14.md; App: docs/VERIFICATION.md. 14 oktober; klienttext för quality.dry_bound.Fel kan uppstå även när backend skickar rätt data. Samma besked behöver hålla på telefon, klocka och widget.
docs/VERIFICATION.md. 9 oktober: rotorsaken till minut 59.docs/APP_HANDOFF_REPLY_2026-10-04.md. 4 oktober: frontendfel och kontrakt.docs/APP_HANDOFF_REPLY_2026-10-04.md. 4 oktober: widgetens tidsberäkning.docs/VERIFICATION.md; Backend: docs/RADAR_INCIDENT_2026-10-14_BACKEND.md. 14 oktober: timprognos oberoende av radaravbrott; backendpunkt 5.docs/VERIFICATION.md; App: docs/NO_MOTION_INCIDENT_2026-10-14.md. 14 oktober: radarens feltext skild från timkurvan; 16 oktober: radar blind.docs/VERIFICATION.md. 10 oktober: appidentitet, pushdatabas och testnotis.docs/VERIFICATION.md. 12 oktober: adaptive sky text contrast.docs/VERIFICATION.md; Arbetsdialog: DrippDropps app- och webbarbete, till och med 25 oktober 2026. 22–23 oktober: snödesign, kontrast och nederbördslager.docs/VERIFICATION.md; Arbetsdialog: DrippDropps app- och webbarbete, till och med 25 oktober 2026. 10 oktober: större motiv i appikonerna; senare webb- och grafikarbete.Även demonstrationsmaterial och forskningssidan kan ge fel bild om form, etiketter eller urval är missvisande.
DrippDropps app- och webbarbete, till och med 25 oktober 2026. 24–25 oktober: webbens fyra exempel.DrippDropps app- och webbarbete, till och med 25 oktober 2026; App: docs/VERIFICATION.md. 24–25 oktober: radardemo och kontinuerlig demoförflyttning.RESEARCH_REVIEW_2026-10-25.md; Arbetsdialog: DrippDropps app- och webbarbete, till och med 25 oktober 2026. 25 oktober: hela inventariet och gemensam kortlayout.RESEARCH_REVIEW_2026-10-25.md. Forskningsområden och läget just nu.Källreferenserna anger projektets arbetsunderlag; alla har ännu inte offentliga källutgåvor. Arbetsdialogens designändringar är inte vetenskapliga resultat. Ett rättat kodfel gör inte äldre mätningar giltiga och bevisar inte att dagens prognos är felfri.
Hur vi vet något är lika viktigt som vad vi tror oss veta. Här skiljer vi på radarobservationer, modellprognoser, historiska tester och den verkliga nyttan för användaren.
De historiska radartesterna använder arkiverade kompositbilder från SMHI. Systemet skattar hur befintliga nederbördsekon rör sig och följer dem framåt. Bildtid, geometri, dataluckor och lokal täckning är en del av underlagets kvalitet.
En tom pixel bevisar inte uppehåll. Radarn kan mäta ovanför låg nederbörd eller visa nederbörd som inte når marken. SMHI förklarar radarens begränsningar.
Appens timrisk kommer enligt den granskade backendkoden från Open-Meteos punktprognos. Det är numerisk väderprognos, NWP, inte en förlängning av minutradarn. Den bedöms och visas separat.
En timmes låga regnrisk får inte fylla en lucka i radarn med säkra torra minuter. Moln- och nederbördsanimationer är visualiseringar, inte egna observationer. Open-Meteos dokumentation.
Larmspårets panel innehåller 150 rader men 54 olika platser. Upprepningar ger en befolkningsviktning, inte 150 oberoende platser. Osäkerhet ska därför beräknas med hänsyn till plats.
Varje försök behöver en angiven period, jämförelseregel, nederbördströskel och målvariabel. Extra bilder för att kontrollera de sista varningarna hör inte till själva försöksperioden. Panelen representerar inte alla platser och vädertyper i Sverige.
I larmspårets historiska tester jämförs besluten med senare radarobservationer vid den definierade tröskeln. Det är ett radarfacit, inte direkt kunskap om vad en person upplevde på marken.
Stationsmätare kan ge en kompletterande kontroll, men mäter på sin plats och med sin tidsupplösning. Blind radar får inte användas som bevis för torrt väder. Simulerade scenarier används för gränssnittstester och demonstrationer, aldrig som väderfacit.
Läs metodreglernas webbsammanfattning · Se när reglerna inte räckte eller inte följdes
Ingen av dessa storheter visar ensam att notisen nådde telefonen, lästes i tid eller hjälpte användaren att undvika nederbörd.
Forskningsöversikt: webbsammanfattning av whitepapret. Den förklarar spåren, evidensnivåerna och begränsningarna. Den är inte originaldokumentet eller en ny resultatgranskning.
Följande originalartiklar ger metodisk bakgrund. De är inte tester av DrippDropp och deras resultat överförs inte till appens träffsäkerhet.
Beskriver optiskt flöde, sannolikhetsbaserad korttidsprognos och verifiering. Relevant som metodreferens; länken innebär inte att DrippDropp använder hela detta system.
Visar en metod för att bedöma prognoser på olika rumsliga skalor. Att regnet ligger nära rätt plats är en annan fråga än om det regnar vid användarens punkt.
Jämför snöskattningar från satellitradar och det svenska markradarnätet. Relevant för snöforskningens observationsbegränsningar, inte ett mått på dagens DrippDropp.
Radardata: SMHI. DrippDropp bearbetar underlaget till egna prognoser och visualiseringar. SMHI ska anges som källa; SMHI beskriver villkoren för öppna data och bearbetningar.
Timprognos: Open-Meteo. Datakälla och åtkomstvillkor ska hållas isär från våra egna forskningsresultat. Att vi hänvisar till en leverantör innebär inte att den har granskat eller godkänt appen.
Nordiska kompletteringar, däribland Sindal, redovisas som ett eget forskningsområde. Ett underlag som har undersökts är inte automatiskt infört, validerat eller licensklarerat för alla användningar.